Mer om Phys-Canstudien

Bakgrund till Phys-Can: Fysisk träning har positiva hälsoeffekter för alla människor, både fysiskt och psykiskt. För personer som är under cancerbehandling kan träning också förbättra hälsorelaterad livskvalitet och minska vissa specifika symtom, som cancerrelaterad trötthet och illamående. Även förmågan att fullfölja onkologiska behandlingar enligt behandlingplanen verkar förbättras om man är i god fysisk form. Det saknas dock kunskaper om hur intensivt man bör träna för att få de bästa hälsoeffekterna, samt vilket beteendestöd man behöver för att klara av att genomföra träningen.

Läs vetenskapligt Study protocol för Phys-Can här

Syften:  1) Phys-Can syftar till att jämföra effekten av konditions- och styrketräning på hög respektive låg/måttlig intensitet när det gäller cancerrelaterad trötthet och hälsorelaterad livskvalitet. 2)Studien jämför också effekten av att få extra beteendestöd i form av planering och uppföljning när det gäller genomförandet av träningen. 3) Dessutom undersöks möjliga fysiologiska mekanismer som kan förklara effekten av träningen på trötthet. 4) Slutligen görs hälsoekonomiska utvärderingar av träningen.

Design: Phys-Can är en randomiserad kontrollerad studie där deltagarna lottas till en av fyra grupper; 1) högintensiv 2) högintensiv med extra beteendestöd 3) låg/måttligt intensiv 4) låg/måttligt intensiv med extra beteendestöd.

Designen är longitudinell med mätningar före, under och efter träningsperioden på 6 månader, samt 1, 2, och 5 år efter träningsperiodens avslut. Efter 10 år görs uppföljningar via journal- och registerdata.

Deltagare: 600 personer som genomgår en tilläggsbehandling (cytostatika, strålning och/eller antihormonell behandling) mot bröstcancer, prostatacancer, eller tjock/ändtarmscancer vid universitetssjukhusen i Uppsala, Linköping eller Malmö/Lund. Eftersom man kan lottas till högintensiv träning får det inte finnas medicinska hinder för detta, och därför bedöms varje potentiell deltagare av läkare innan man tillfrågas om deltagande.

Träningens upplägg: Träningsperiodens längd är 6 månader. Styrketräningen genomförs under ledning av instruktör 2 ggr/vecka på Friskis & Svettis tillsammans med andra deltagare. Belastningar provas ut för varje individ; högre belastningar med betoning på styrka i den högintensiva gruppen och lägre belastningar i den låg/måttligt intensiva gruppen med betoning på muskulär uthållighet. Konditionsträningen är hemmabaserad efter genomgång med instruktör. Den högintensiva gruppen tränar intervallpass 2 ggr/vecka, med individuellt anpassad nivå. Den låg/måttligt intensiva gruppen tränar på måttligt intensiv nivå minst 150 minuter/vecka.

Beteendestödets upplägg: Grupperna med extra beteendestöd får hjälp med planering och uppföjning av träningen. Vid träningsperiodens slut efter 6 månader får de också hjälp att göra en plan för egen fortsatt träning, med uppföljning av instruktör efter 3 och 9 månader.

Mätningar: Fysiska tester görs av maximal syreupptagningsförmåga (kondition), styrka och kroppssammansättning. Frågeformulär med självvrapportering av bl.a. cancerrelaterad trötthet och hälsorelaterad livskvalitet med validerade instrument. Träningsdagböcker och pulsklockor används för att mäta genomförandet av träningen. Blodprover tas för mätning av fysiologiska mekanismer i relation till träningen. Journal- och registerdata används bl.a. för de hälsoekonomiska analyserna. 

Tidsplan och studiens betydelse: Träningsinterventionen startade mars 2015 och beräknas vara avslutad november 2018. Resultaten i studien kommer att ge ett bättre underlag för rekommendationer kring fysisk träning till personer under cancerbehandling, både vad gäller intensitet och beteendestöd för att genomföra träningen. Hälso- och sjukvården kommer att få ett hälsoekonomiskt underlag för beslut om införa fysisk träning som en del cancervården i större utsträckning.